Fra lagen.

Såg på ett avsnitt av programmet debatt där de behandlade Fra lagen.

Det skrämmande är hur människor som säger sig vara emot Fra lagen inte kommer med några riktiga åsikter eller fakta om varför de säger nej.

"Det är skrämmande att kunna bli avlyssnad"
"Jag vill inte att nån ska kunna läsa mina sms"
"Det sänker vår intigritet och personliga frihet"

Sure, det sista kan jag köpa men hur mycket kommer man märka av det?
Våra samtal, sms, mejl, samtal genom etern kommer gå genom en rätt rejäl databas som kommer scanna av all kommunikation och leta efter mönster.

Försvarets radioanstalt (FRA), ges rätt att bedriva signalspaning på kabelburen trafik, som passerar Sveriges gränser, vilket bland annat innefattar telefon- samt en stor del av Internettrafiken,
För attatt man vill underlätta att bekämpa terrorism och internationell brottslighet.

Nu är ju inte Sverige ett land som har något hot emot sig, Men kan det inte vara värt att ödsla lite personlig intigritet för att tex stoppa en eventuell terrorattack och liknande.
Att tro att sånt aldrig kommer hända Sverige är att vara väl blåögd.

En tanke som dock slog mig var, Då kan ju "brottslingar" börja skicka brev isåfall, ska Fra även få rätt att sprätta alla brev och anställa brevläsare? Är det nästa steg i planeringen?

Syftet är inte i första hand att spana på oss små medborgare utan att spana på trafik som passerar Sveriges gränser.

Ett exempel är Amerikas Nsa-national security agency som filtrerar uppemot 3 miljarder meddelanden dagligen.
Ett par månader före attentaten den 11 september fångades det upp "chatter", eller småbitar av dialoger mellan olika parter, som pekade på att en större attack var på väg.

Analyserna lyckades dock inte spåra terroristerna, främst för att de använde använde andra medel (de undvek till exempel att skicka e-mail och mobilsamtal) och att de i stället träffades eller hade "springpojkar" som kommunikation.

Men tänk om, tänk om de fått reda på av analyserna en minsta detalj om attacken som var påväg, då hade det kunnat stoppats.

Ja eller nej till Fra det är frågan.
Jag vet inte fram eller bak.

In cogito ergo sum

Vi går i väntans tider jag och toby, väntar på att nåt ska hända med vårt febrila jobbsökande.
Vi ska byta nationalitet för en stund och berika vårt grannland med våran närvaro, Oslo bugar och bockar för vår hövlighet.


Har spelat fotbollsmatch idag, borta mot Lesjöfors.
Vinst med 4-0 bedrövligt spel emmelanåt men 3 nya poäng.
Fick stå för assist till matchens 2 första mål, alltid roligt.


Joakim körde och på hemvägen råkade han missa en avfart så vi hamnade i Dalarnas län för en stund, på väg mot Ludvika. Satan i gatan vad fel d blev som det hade låtit om vi vart Dalmasar..

Ringde upp en trevlig tös förut.
Har ni svårt att förstå skånska, prata då inte med en salongsberusad skånska i mobil.
Men språkkunnig som man är så gick det bra;)
Som sagt mycket trevlig.
Finns annat som är räääligare.

01.00 Stämplar ut

Att berätta om sig själv.

Konsten att berätta om sig själv är svår, Jag låter brolles låt jag är född i en liten by berätta en del.

Jag är född i en liten by
i ett av världens hörn
Vid en landsväg där allt tar slut
och där älven har sitt krön

Jag är född i en liten by
och där är jag farsan son
det var längesen jag bodde där
men det är var jag kommer ifrån

Ett av världens hörn
Ett av världens hörn

Jag är född i en liten by
bland travarna av ved
Där skogen vuxit sig seg och stark
och människorna med

Jag har rest till en galen stad
med en himmel utav bly
Här är jag hemma, ändå inte alls
Jag är född i en liten by

I ett av världens hörn
ett av världens hörn

Om jag så reser till en annan värld
där dom gör mig till en kung
Hör jag ljudet av en älv och en skog
i mitt hjärtas rum
Åååh

Jag är född I en liten by
I ett av världens hörn
Vid en landsväg där allt tar slut
och där älven har sitt krön

Jag är född i en liten by
och där är jag morsan son
det var längesedan jag bodde där
men det är var jag kommer ifrån
Men det är var jag kommer ifrån

Så, Jag föddes en höstdag 1987 under vissa komplikationer, jag var var "vrang" som man säger.
Dock stannade denna vrånghet kvar i min kära mors mage, för jag har aldrig sett mig själv spm vrång efter det.

Iallafall så var min uppväxt från 4-14 år mitt ute i den värmländska storskogen och då menar jag en riktigt, riktigt liten by. 60 personer ungefärligen.

Men jag tror inte att bättre uppväxt går att få, du kunde gå ut på morgonen och hela världen runt omkring dig var ett äventyr.
I alla väderstreck skogar, berg, älvar och vattendrag, En enda stor lekplats för en knatte.
Jag och min bror och Jenny, har bedrivit oräkneliga timmar med att hoppa över bäckar, bygga kojor, fiska, smyga på rådjur, ridit på grisar och matat kor.

Men man växer upp och allt det där blir lite enformigt och tråkigt och att cykla 7 km tur bara för att komma till Lysvik var inte så kul på en sketen grusväg där allmän väg tar slut.

Så vi flyttade in till "stan" Lysvik.
Helt plötlsigt nya möjligheter, man kunde ju åka inlines på Asfalt! och polarna bodde mindre än 5 min marschtakt bort.
Man kunde vara ute på kvällen, det fanns ju gatubelysning! Att slippa att dra med ficklampa för att man skulle gå ut med hunden.

Ransbysätter som byn heter kommer alltid finnas kvar där i pumpen och jag kör dit en tur då och då bara för att kolla så inget har moderniserats. Det ska vara som det alltid varit.

Jag är som sagt född i en liten by, i ett av världens hörn och det tycker jag man ska vara stolt över.